Varför överröser de mig med en sånhär smörja?

Vad ska jag göra då?

Trösta Vickan?

Jo tjena.. De är det man har pappa kungen till.. och godis..

Kanske jag ska skicka henne lite godis då?
Vad menar ni?!

När jag går med i en klubb på en sida så ber de mig:

Så nu vet ni de. Jag är mänsklig.

Världen går under. Lunarstorm lägger ner!!!

Helt seriöst, vad ska vi ta oss till...

Stoppa detta!!!

Skämtosido.

Låt dem döö.. och ta med sig alla pinsamheter som detta:

och detta:

Den sista är alltså från när jag blev utkickade från lunarstorms Kristendomsklubb.. för evigt!

Det står att jag aldrig mer får söka in i den heller.

Tala om att göra skillnad på folk och folk.

Varför får inte jag va me?

Lunarstorm dö. Dö och ta med allt i graven!

Jag gillar att min dator vet vad jag vill skriva.

Det är det bästa med Google Chrome webbläsaren...

fast nu får jag lite ångest när jag tänker på det..

det betyder ju att jag alltid bara kollar in samma sidor.

Tråkvarning över hela mig.

Förresten så fattar jag inte ännu heller varför jag inte kan göra mellanrum mellan texterna här?

Säjes I-lands problem!

Jo vad annat? Ni som trott att jag slutat med morfin, ni har rätt..

Men nu råkade jag göra en annan dum grej.. överdosera Bricanyl(för asmatiker)

Så nu är jag alldeles skakig, och det är inte kul när man ska sova.

Kanske jag har ett problem?

äsch, nu ska jag sluta blåsa snorbubblor, och sova istället..

Äcklade jag er nu?

Det var planerat.

Nu är det så att jag har haft en oförklarlig hosta i några dagar.

Okej, så oförklarlig är den kanske inte, pollen och astma spelar säkert åda sina givna roller också..

Men iallafall, i fredags blev jag less och letade på natten igenom vårt medicin skåp

och i min sömn orkade jag inte läsa lappen mer än att det stog "för hosta.." så det dög för mig.

Trodde jag. Visst, det har funkat fint och jag har mått så bra man kan må.

Men. Det finns alltid ett men i mina historier... Men, idag kollade jag lite noggrannare på flaskan och frågade min kära mor om det var den jag skulle använda(efter att ha använt den i fem dagar redan, jippi).. och mjaa..

Det var morfin.

Kul.

Mammas host-morfin. Så att hon ska kunna sova utan att hosta.

Hoppsan. Hoppsan.

Så kan det gå när man inte har alla koppar i skåpen, som man skulle säga i Tyskland.

Vad ska man göra idag?

Det här är det värsta med att vänta på att ens jobb ska börja.

Vad ska man hittar på om dagarna?

Tiden går så segt!

Det enda jag vill gör att att gräva ner mig i mina täcken och kuddar med en bra bok och bara vara där tills jag dör... eller tills boken tar slut. Men tyvärr så tycks det inte skrivas några bra böcker mer.

Vad hände med de förresten? Vad hände med de bra författarna?

Dog de alla ut. Som typ dinosauriesarna?

Typiskt det. Typiskt det.

Allt ska hända på min tid.

Kunde de inte vänta nåra 70-80 år då min tid förmodligen borde vara över?!

Ja just de. Lev tills de.

Betyder det här alltså att Prinsen äntligen friar till mig?

Det blev pannkaka av min pannkaka. Den bledde bränd.

Men, det är inte det som är illa.

Det som är illa är att jag skrev som status på facebook "Pannkaka"

och fem sekunder senare kommer Sebbe ner från vindan,

och trodde maten var klar för jag skev "Pannkaka" på facebook.

Mitt lilla "Pannkaka" såg han.

Normalt tar det miljoner år av skrik att få dem

(med dem så menar jag de öronlösa i våran fin fina familj) ner och äta.

Så, kanske FB är bra?

Eller är det bara illa?

Jag hoppas ni inte vill vara som jag.

Inte bara det att det hade varit otroligt dumt av er, utan också för att det gör ont.

Mycket ont.

Nej, nej, nej, det här har inget med brustna hjärtan att göra, det får ni leta efter någon-annan-stans.

Det här har med dumhet att göra. Och lite blåsthet. Och lite förvirring.

Igår började jag baka för helgen. Till Kesäseeurat.

Och så här ser ett av mina fingrar ut idag:

Om ni inte ser, så är det min gigantiska fosterlika blåsa på mellanfingret..

Heter det så? Mellanfingret? Det där långa?

Näää, så kan de inte vara. Men ni fattar.

Ja ja, iallafall så tog jag ut en 225 graders varm plåt ut med bara en tunn duk, och upptäckte att den brände igenom, så jag kastade över plåten till andra handen.

Som var bara en vanlig hand.

Utan duk, lapp eller vante. Bara en hand.

Jag tror att jag är dum. Så nu är mina bägge händer brända och fina, inför sommaren.

Det är väl det de menar med att vara bränd? Stekt? Snacka om att fixa brännan hemma.

Jag börjar få tråkigt här hemma. Jag bara leker hemmafru hela dagarna.

Och idag har jag gjort vad? Kort. Igen.

Over and out.